Det Svenska Sociala Kontraktet

https://stureerikssonshemsida.n.nu/det-svenska-sociala-kontraktet

 

DET SVENSKA SOCIALA KONTRAKTET                            

                         Sture Eriksson

                                    2016

Vissa politiker i Sverige har, utan någon djupare fakta- och analysgrund, tagit sig före att meddela svenska folket att mångkulturalismen är nationens, ja hela mänsklighetens räddning.

Förvisso är tanken lockande – alla öppnar sina hjärtan, alla öppnar sina plånböcker, alla lever i endräkt och fred, inga kvinnor våldtas, gatorna är, om än inte av guld så åtminstone allas egendom.

Svensk kultur, t.ex. att fira jul, nyår eller midsommar kring midsommarstången anses enligt detta politiska Eden-perspektiv enbart vara ett föraktfullt försjunkande i en föraktansvärd svensk kultur som i grunden är föraktansvärt egoistisk och rasistisk.

Så har, baserad på politisk narcissism och ett okritiskt, märkligt naivt grupptryck, vuxit fram en attityd som, via diverse halvsanningar, främst syftar till att nedvärdera vårt land och våra värderingar. 

stureerikssonshemsida.n.nu/kritiska-tankar

Men bakom dessa löftenas töckenhöljda Eden ser den vanliga människan en helt annan verklighet – vårt öde i en svår värld. När inlandsisen smälte erbjöds inget välstånd, ingen fri tandvård, ingen fri sjukvård. Med mödosamt arbete, värkande ryggar och slitna händer byggde våra förfäder upp det som skulle bli vårt Sverige – stenmurar restes för att blottlägga åkrar och tegar så att vi där kunde odla det lilla som skulle bli vårt dagliga bröd.

Så fostrades i en kärv miljö ett folk som utan åthävor värnade om varandra – med samma anda som i Runebergs dikt uttrycktes med de klassiska orden till hustrun:

”blanda du till hälften bark i brödet, ty förfrusen står vår grannes åker”.

I denna anda lades grunden till det sociala kontraktet - vårt sociala kontrakt i Norden.

I denna anda växte fram omsorgen om medmänniskorna – vi hjälpte andra i den mån vi kunde, även dem som bodde på stenmurens andra sida.

Mångkulturalismens positiva drag.

Den mångkulturalism som växte fram i vårt land före och under andra världskriget har varit ansvarsfull och en tillgång för det svenska folket.

Under andra världskriget ledde denna anda till ett generöst mottagande av de flyktingar som flydde från nazismens groteska mentalitet och nazismens fruktansvärda mördarmaskin.

Det sociala kontraktet verkade i tysthet och utan åthävor. 

Det sociala kontraktets kärna.

Vissa debattörer i Sverige kritiserar den pågående debatten för att inte kunnat leda till en exakt definition av begreppet Svenskhet eller begreppet Svenska värderingar.

I stället för en analys av begreppen sker här en märklig kognitiv förenkling och den trygga, allomfattande lösningen proklameras:

Land skall med lag byggas!

Förvisso är landets lagar viktiga – men sanningen är något mer komplicerad än så.

För det första förhåller det sig så att begreppet lag inte är entydigt. Betrakta exempelvis de nazistiska Nürnberglagarna. Förvisso kunde en hel nation byggas på dessa lagar! Tänk så enkelt! Problemet är bara att dessa lagar i det nationalsocialistiska Tyskland 1939 – 1945 knappast kan sägas ha lett till en demokrati eller vara baserat på de demokratiska värderingar som kännetecknar många demokratier som exempelvis nordens länder.

För det andra: det krävs uppenbarligen här en analys som baseras på insikten att lagen ifråga varken är primärt given, en gudagiven gåva eller en hållbar gåva av en socialistisk diktator.

Värdepositivismens uppfattning om objektivt givna värden kan knappast längre upprätthållas efter värderelativismens och värdenihilismens förödande analyser - så vida man inte inför (petitio principii) d.v.s. förutsätter det som skulle bevisas.

Lagarna grundas på en komplex interaktion mellan människans konstitution, etiska värderingar, kognitiva bedömningar, förväntningar och sociala konsekvenser för samhället som över tid vuxit fram i en given nation t.ex. i Sverige.

Det handlar således både om lagarna och deras existentiella grund, d.v.s. det sociala kontraktets innebörd.

Detta minst sagt intrikata problem insågs för länge sedan av Platon i verket Lagarna, och har efter hand diskuterats och vidareutvecklats i en mångfald studier, t.ex.:

Hobbes, Thomas (1588 -1679). Leviathan, ed. Edwin Curley (Hackett, Indianapolis)

Jean-Jaques Rosseau (1712-1798). Le Contrat sociale. 1762,

Emile Durkheim (1858-1917). The Division of Labor in Society 1997 [1893], New York.

Alltsedan de tidigare tänkarnas analyser av grundläggande samhällsmekanismer har i vårt land vuxit fram ett välstånd som gynnat befolkningen.

Var och en av oss av har en personlig identitet som formats av våra gener, föräldrar, släktingar, vänner och bekanta och inte minst den känsla av samhörighet med det som kommit att bli vårt land med alla sina värderingar och kulturyttringar.

På så sätt har vår nationella identitet vuxit fram och skall så bevaras för framtiden.

Det sociala svenska kontraktet kännetecknas bl.a. av följande:

1. Medborgarna överlämnar till staten viss del av sina rättigheter bl.a. rätten över vissa skattemedel.
Statens ansvar blir främst att skydda medborgarna och deras egendomar mot olika hot främst:
a) hot som härrör från att gränsernas säkerhet inte kan garanteras.
b) försök till direkt militärt övertagande eller
c) försök till ”tyst” övertagande, t.ex. det tysta ersättandet av vår religion med islam och dess sharialagar.

2. Det sociala kontraktet grundas på förtroende, d.v.s. att medborgarna upplever att staten fullgör sina skyldigheter gentemot medborgarna och att medborgarna uppfyller sina plikter gentemot staten.

3. Förtroendet mellan stat och medborgare baseras på ett subtilt mönster av delade värderingar och delad historik. Den främsta faktorn är här medborgarnas delade uppfattningar om demokratins värderingar, principen om alla människors lika värde, religionen (kristendomen) och därmed sammanhängande värderingar, kultur och lagar.

4. Enligt suveränitetsprincipen äger svenska folket rätt att bestämma vilka individer eller grupper av individer som skall få tillåtelse att bosätta sig i Sverige.

Presumptiva nysvenskar bör klargöra för svenska folket:

a) Att vederbörande individ delar det svenska sociala kontraktets grundsyn.

b) Kan vederbörande individ inte skriva under på att han eller hon skall verka i detta kontrakts anda ombedes vederbörande att lämna landet.

c) Medverkan i organisationer som FN eller EU klassificerat som terroristorganisationer skall kriminaliseras. Personer som gjort sig skyldiga till grova brott, återfallsbrottslingar och personer som är farliga för den allmänna ordningen skall avlägsnas ur landet snabbare än hittills.

d) Svenska folket äger även rätt att återkalla temporära och permanenta uppehållstillstånd.

e) Slutligen bör invandrare, innan de ges permanent uppehållstillstånd, genomgå en prövoperiod.

DET SOCIALA KONTRAKTETS KOMPONENTER: EN EMPIRISK FORSKNINGSANSATS. 

SVENSKA VÄRDERINGAR
I stället för att mer eller mindre subjektivt ägna sig åt att finna olika komponenter i det sociala kontraktet – ovan nämnda litteratur rymmer förvisso en hel del viktiga exempel – menar jag att debatten bör handla om något helt annat – nämligen en vetenskaplig ansats syftande till att definiera det sociala kontraktet.

I. Ett första steg härvidlag består i att preliminärt (hypotetiskt) beskriva de olika komponenter som rimligen bör ingå i begreppet socialt kontrakt och som mer eller mindre explicit ryms i många tidigare filosofers tankar. 

DET SOCIALA KONTRAKTETS KOMPONENTER. Det sociala kontraktet rymmer primärt tre olika komponenter och deras interaktioner.

DEN ETISKA KOMPONENTEN. Avser individens värderingar i olika frågor, t.ex. att högt värdera demokratins rättigheter, värderingen att män och kvinnor har samma människovärde, värderingen att det är fel att slå barn, fel att sexuellt ofreda eller misshandla kvinnor.

DEN KOGNITIVA KOMPONENTEN. Avser den kunskap individen har beträffande den egna identiteten i det egna landet, t.ex. kunskapen om den egna släktens historia, kunskapen om Sveriges historia, kunskaper om viktiga svenska lagar och rättigheter. Kunskaper om vad som är brottsligt, t.ex. att sexuellt ofreda kvinnor,

DEN KONATIVA KOMPONENTEN. Avser individens viljeyttring som primärt styrs av de etiska och kognitiva komponenterna. I den konativa komponenten ligger en handlingsberedskap – t.ex. att i handlig ge uttryck för sina värderingar, exempelvis i de allmänna valen, i demonstrationer, i strejker, i politisk verksamhet

II. VÄRDERINGSHIERARKIER OCH FAKTORANALYS. Därnäst bör empiriska undersökningar utföras för att utröna ifrågavarande begrepps innehåll och omfång i olika etniska grupper.

Det vetenskapliga problemet liknar i hög grad problemet avseende den intellektuella begåvningens mångdimensionalitet och dess faktorprofiler (faktoranalys och IQ-profiler). 

I detta klassiska fall har exempelvis ett femtiotal olika IQ.test korrelerats med varandra, faktoranalyserats och resulterat i 7 primära (grundläggande) faktorer. Resultaten sammanställs sedan i en faktorprofil.

En liknande metod har använts för studium av personlighetens faktorstruktur (de grundläggande fem) och kan i framtiden användas för haplo-analysen av rasbegreppet.

stureerikssonshemsida.n.nu/finns-det-olika-manniskoraser

Värderingshierarkier. På liknande sätt bör värdehierarkierna faktoranalyseras för att dels komma fram till de värderingshierarkier och faktorprofiler som kännetecknar de olika etniska grupperingarna, dels komma fram till de värderingshierarkier som är mer eller mindre generella eller utgör individcentrerade värderingar. 

NÅGRA MISSUPPFATTNINGAR.

En vanlig missuppfattning består i att hävda att ifrågavarande värderingar egentligen är universella och i praktiken leder till exkludering.

Villfarelsen är förvånansvärt vanlig i populismen. Därför ges här nedan några konkreta exempel på värderingar som uppenbarligen är svenska värderingar och några värderingar som är uppenbarligen är oförenliga med våra svenska värderingar. 

III. Några typiska svenska värderingar:

Individcentrerade värderingar: att värdera sin personliga svenska identitet, sin bakgrund, sina föräldrar, sina syskon, sina goda kamrater, sitt lands egenskaper. Denna värdering (dess unika konnotation och denotation - innehåll och omfång) finns hos en enda person och dess värderingsinnehåll och kognitiva innehåll utgör naturligtvis en helt unik, individcentrerad svensk värdering. Att andra länder och grupper har en liknande, motsvarande uppsättning värderingar med sina egna, specifika omfång och innehåll är en annan fråga. 

Gruppcentrerade värderingar: t.ex. de värderingar som utmärker de olika politiska partierna eller de värderingar som i hög grad styr beteenden när Malmö möter Djurgården i en fotbollsmatch.

Nationscentrerade värderingar: att högt värdera vår svenska nation: denna värdering är exempel på en gruppvärdering som delas av många svenska individer. Ett uttryck för en dylik värdering torde kunna bevittnas inför varje landskamp i fotboll eller ishockey!
  Att högt värdera vår svenska fana. (den svenska flaggans dag torde vara en tämligen svensk företeelse – vilket annat land firar varje år, med närvaro av kungadömets representanter, svenska flaggans dag?

  Att värdera våra svenska seder, dansen kring midsommarstången, surströmmingsfesten, m.m.
  Att ära våra förfäder (framgår t.ex. av våra psalmer och sånger, t.ex. Du gamla, du fria som uppenbarligen kan ses som en genuin svenskt uppfattning – även om vissa förvirrade hjärnor försökt skriva om texten! Den blomstertid nu kommer är ett annat exempel.
Att värdera vår svenska demokrati, människosyn och de förväntningar, bedömningar och värderingar den kännetecknas av och som i hög grad utgör en bred gruppvärdering som kan delas av olika etniska gruppers värdehierarkier.

 

NÅGRA EXEMPEL PÅ VÄRDERINGAR SOM ÄR OSVENSKA OCH OFÖRENLIGA MED DET SVENSKA SOCIALA KONTRAKTET.

1. Förekomsten av könsstympning.

2. Förekomsten av handstympning som straff på stöld.

3. Stening till döds som straff mot otrohet.

4. Förekomsten av hedersmord.

5. Förekomsten av självmordsbombning.

6. Förekomsten av odemokratiska grupperingar, t.ex. skolor med könsuppdelningar.

7. Förekomsten av brott mot Sveriges demokratiska människosyn.  

  

DET SOCIALA KONTRAKTET i SVERIGE ÄR PÅ VÄG ATT BRYTAS.

Brott 1. Överfallsvåldtäkterna och sexuella ofredanden mot kvinnor har ökat påtagligt. De politiskt ansvariga tycks mena att de löst problemet – nej-tafsarmbandet kommer att bli en önskedrömmens formidabla framgång – kanske en svensk exportsucce för att avlägsna alla sorters kriminalitet i olika länder. 

Det bådar illa när landets ledare i en TV-intervju i USA försöker förringa övergreppen – en politisk ynkedom!

stureerikssonshemsida.n.nu/sveriges-invandringsproblem

BROTT 2 En ohejdad tillväxt av s.k. no-go-zones ”utanförskapsområden” har ägt rum i Sverige under många år. Polisbilar och ambulanser utsätts för stenkastning. Blåljuspersonalen förhindras därigenom att utföra sina viktiga, ibland livsnödvändiga uppgifter.

Men de ansvariga politikerna har avstått från att effektivt agera – det är viktigare att brottslingarna trivs – kaffebjudningsstrategin tycks vara den senast politiskt gångbara metoden!

BROTT 3. Den ensidiga lojalitetens följder. Våra äldre som har byggt upp landet har självfallet rätt till en dräglig ålderdom. Men våra politikers lojalitet tycks i huvudsak ligga hos de ekonomiska migranter som kommer till Sverige och skall överöses med generösa ekonomiska bidrag. Följden har blivit att många äldre inte klarar av ekonomin.

På Stadsmissionens äldrecenter i Stockholm har antalet årliga besökare ökat från drygt 3.000 till över 11.000 pensionärer på bara tre år.

– Maten som vi bjuder på kan vara den enda tillagade måltiden som äldre får under dagen, säger Marika Hjelm Siegwald på Stockholms Stadsmission.

Enligt en prognos från Pensionsmyndigheten som släpptes innan sommaren har antalet fattiga pensionärer nästan fördubblats sedan 2006.

– Det här är ett välfärdsproblem. Det är samhället som ska ställa upp här. Våra skatter ska kunna betala deras pension, säger Marika Hjelm Siegwald.

 

SD OCH DET POLITISKA HYCKLERIET.

På nedanstående hemsida visas några exempel på den svenska politiska förljugenheten: 

https://stureerikssonshemsida.n.nu/den-moraliska-stormaktens-foretradare

  

MÅNGKULTURALISMENS SAMMANBROTT.

För att påminna om att mångfalden inte enbart är av godo är det uppenbarligen befogat att betrakta mångfaldens problematik, främst de konflikter som ofta förbigås i den offentliga debatten.

Konflikten mellan Israel och Palestina har pågått i många år, kräver ständiga dödsoffer och torde med mycket stor sannolikhet – eftersom den primärt rör den oförsonliga konflikten mellan islam och judendom - fortsätta under lång tid framöver.

Den etniska motsättningen mellan hutu- och tutsibefolkningen ledde knappast till ett Eden-samhälle. Inte mindre än drygt 900 000 människor slaktades, ofta med kniv eller machete. Men enligt det vänsterinriktade öppna hjärta-mantrat får mångkulturalismen inte klandras! Framsteg kräver offer!

Det mångkulturella Syrien kan väl knappast beskrivas som bevis för att mångkulturalismen garanterar fred!

Röda Khmererna och folkmordet Kambodja. Det beräknas att omkring 2 miljoner människor hade dödats av Röda Khmererna – av en befolkning på cirka 8 miljoner. Nära hälften av alla landets barn var föräldralösa. På 1990-talet hade de blivit föräldralösa tonåringar, nästan alla med stora luckor i sin utbildning.

En svensk politiker reste till Kambodja och tyckte sig finna att ryktena om folkmordet var överdrivna - hon såg inga gevär på gatorna!

https://stureerikssonshemsida.n.nu/mangkulturalismens-sammanbrott

stureerikssonshemsida.n.nu/en-raserad-invandringspolitik

 

EN STUDIE FRÅN PEW RESEARCH CENTRE.

 Muslimska extremister talas det ofta om, men hur är det med muslimer i allmänhet?

Denna fråga har forskningen försökt besvara i en stor internationell attitydundersökning som genomförts av PEW RESEARCH CENTRE,

The world’s muslims: religion, politics and society.

Forskare från ett stort antal amerikanska och europeiska universitet intervjuade 38000 muslimer. I denna kartläggning framkom bl.a.:

1. I nästan alla 39 undersökta länder menar majoriteten av såväl kvinnor som män att en hustru alltid måste lyda sin man. Siffran ligger på över 90 procent i länder som Irak, Tunisien och Afghanistan.

2. I Afghanistan och Irak anser en klar majoritet (75%) av de tillfrågade att hedersmord bör accepteras.

3. 3). I gruppen muslimer som stöder sharia menar omkring 10 procent av de sydösteuropeiska grupperna att muslimer som avsäger sig islam bör avrättas. I Pakistan är motsvarande siffra över 75 procent.

4. Acceptansen för självmordsbombningar. Merparten muslimer är mycket negativa till våld i islams namn. De flesta menar att självmordsbombningar i deras religions namn bör fördömas.

   Men det finns undantag; en grupp på omkring 3–10 procent i de flesta länder menar att självmordsbombningar kan vara legitima. Gillandet av självmordsbombningar är betydligt högre i vissa länder: I de palestinska territorierna är 40 procent i Afghanistan 39 procent och i Egypten 29 procent för att acceptera självmordsbombningar.

5. Bristen på jämställdhet är ett problem, säger Leif Stenberg. Det kan vara svårt att hantera sådana här värderingar. Det har ju dessutom gjorts försök med att kvinnor ska kunna leda bön – men det har inte fallit ut särskilt bra.

Dessa värderingar återspeglas i hur kvinnor och män skiljs åt i moskéer, men ändå på olika sätt. I Syrien, där jag (Leif Stenberg) ofta har forskat, separeras män och kvinnor ofta via mittgången men ber på samma golv, till exempel. Men i svenska moskéer, som oftast är finansierade från länder på Arabiska halvön, är det strängare – här har man läktare för kvinnor. Men att hitta en situation där män och kvinnor skulle be tillsammans, nej – vi är långt därifrån, säger han. Men viktigare än jämställdhet i bönelokalen är generell jämställdhet mellan könen, och då måste mycket mer förändras än den religiösa praktiken.

 stureerikssonshemsida.n.nu/sveriges-invandringsproblem