kommunikationalfa

TILL JENNIFER, LUCAS OCH JACOB!

Hej mina fina barnbarn!

Nu när ni blivit äldre är det kanske lämpligt att läsa om vem er Farfar var och vad han sysslade med. Så därför har jag skrivit ihop denna förkortade självbiografi.

I Uppsala dominerades perceptionsforskningen vid Psykologiska Institutionen av Gibsons gradient teori stödd av prof. Gunnar Johansson och inte minst av hans intressanta studier av biologisk rörelse. Min kritik av Teorin togs naturligtvis inte väl emot.

Men eftersom jag utsetts av Konungen till ordinarie universitetslektor vid Psykologiska Institutionen (efter en period av osäkerhet) kunde man inte bli av med mig hur lätt som helst!

Jag sände in följande kritiska artikel för publicering men fick den tillbaka med en grundlig utskällning för att jag vågat kritisera denne framstående amerikanske forskares teori.

Eriksson, E.S. 1971. Distance perception and the ambiguity of visual stimulation. A theoretical note. Perception and Psychophysics 13, 379-381.

I detta läge kunde jag inte göra mycket. Men strax fick jag ett brev från en av USA:s mera fram- trädande forskare vilken uppmanade mig att söka publicera artikeln i en större, mer välkänd Journal: Perception & Psychophysics. Jag sände manuset till denna journal. Artikeln accepterades!

Men kritiken måste naturligtvis stödjas av experimentella data! Därför genomförde jag ett större kritiskt experiment och erhöll resultat som klart stödde min kritik. Denna artikel publicerades direkt! 

Eriksson,E.S.1974. Movement parallax during locomotion. Perception and Psychophysics. 16(1) 197-200.

Därmed var min kritik mot gradientteorin offentliggjord!

För att undersöka generaliteten hos rörelseparallaxen, speciellt hos lägre organismer inledde jag ett studium av olika insekter. Men svenska insekter var tydligen svåra eller olämpliga som försöksdjur.

Därför dristade jag mig att söka ett forskningsanslag hos Naturvetenskapliga Forskningsrådet (som psykolog söker man vanligen anslag hos Samhällsvetenskapliga forskningsrådet). 

Jag erhöll ett oväntat stort anslag vilket kunde bekosta forskningen och hela familjens uppehälle i Australien under drygt två år. De viktigaste resultaten av denna forskning är följande, främst artikeln från 1985.

Eriksson,E.S.1980. Movement parallax and distance perception in the Australian grasshopper Phaulacridium Vittatum(Sjöstedt). Journal of Experimental Biology, 86,337-340.

Eriksson,E.S. (1985). Attack behavior and distance perception in the Australian bulldog ant Myrmecia Nigriceps, Journal of Experimental Biology, 119,

MINA LABORATORIER.

Lab 1. Med ett stort forskningsanslag från Arbetsmiljöfonden kunde jag tillsammans med forskningsassistenten Anna Maria Östlund bygga upp ett lab på Institutionens plan1, som tillät ett omfattande studium av effekterna av bildskärmsarbete. Jag ingick i en expertgrupp (vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH) med uppgift att utarbeta kriteria för bildskärmars bildkvalitet. Mitt bidrag bestod främst i utarbetande av metoder för mätning av flimmer och jitter på bildskärmar. 

Resultaten av mina experiment redovisades i en stor konferens (GrandHotel, Stockholm). Experimentet beskrivs även i boken Work with Visual Display Units, Knave & Widebeck.
Någon dag senare fick jag ett telefonsamtal från USA. En forskare från Hewlett Packard ville diskutera mitt experiment och följderna av flimmer för hjärnans responser. Det experimentellt uppmätta flimret (CFF, critical flicker freuency) är naturligtvis främst retinalt bestämt. Vi menade att försök måste göras för att experimentellt undersöka flimrets effekter på bl.a. synbarken, hippocampus, amygdala. Men detta kommer att kräva betydande experimentella och ekonomiska insatser. Motivationen ligger främst i att allt fler ungdomar rapporterar sympton som förmodligen har en allvarlig samhällelig aspekt och som kan bero på den frekventa exponeringen av både flimmer och jitter på bildskärmar- och som naturligtvis inte utgör vår naturliga stimulering och som utvecklats under hela vårt liv på jorden. 

Lab 2. Med hjälp av institutionsteknikern Gunnar Ågren och instrumentmakaren Lars-Erik Larsson lät jag på plan 1 bygga upp ett lab för mätning av insekters (flugans) enskilda nervimpulser i optiska loben, och de effekter som flimmer och jittet har på  perifera neuron (t.ex. H1 neuronet) men framför allt på neuron i centrala delar av hjärnan.

Eriksson,E. S. 1984. Vector analysis in a neural network. Journal of Insect Physiology 30, 363-368.